Hur?

Man träffar så många olika personer under sitt liv. På krogen, i mataffären, på jobbet, på bussen, i kön, ja lite överallt. Dessa personer kan vara ens livspartner, en bästa vän, en kollega eller kanske till och med en nyfunnen familjemedlem. 

Men dessa personer kommer alltid ha olika betydelser i ens liv. Vissa av människorna som vi möter, är sådana som vi inte ens lägger märket till. Men bland mängden så kommer vi hitta dem som har en stor påverkan på våra liv, som kommer göra spår i våra själar och hjärtan.

Vad händer då om något inträffar? Om man måste backa ett steg eller kanske till och med ta farväl? Hur gör man då? För oavsett hur betydelsefull denna person är, så har den satt sitt eget djupa spår i ditt hjärta och du kommer alltid bära med dig minnen.

Jag vet själv hur svårt det är, hur svårt det är att släppa taget om någon. Men vad jag inte kan sluta tänka på är, att om det kanske är värt att ge det en chans till? Men kommer orken att finnas där? Eller kommer historien bara att upprepa sig?

Jag har alltför många gånger blivit sårad, och jag har nu lärt mig att man aldrig ska ta ner garden helt. Jag kan inte sluta undra, fråga eller sluta analysera. Jag kan inte sluta fundera och studera. Jag tar till mig dennes beteende och tittar på håll. 

Men jag är alltid rädd för att mitt hjärta en dag inte ska gå att läka, igen. Att det inte ska kunna sopa igen spåren. 

Och jag slutar aldrig tänka; Orkar jag mera?

- Love, My

Ja som alla andra valborgs mässoaftonar så kommer denna nog sluta som många andra… Med att jag inte kan festa eller umgås med vänner.

Alla festligheter har redan börjat, folk tog plats redan igår i ekonomikumparken, för att få de platser som önskades. Och då är valborg imorgon… Ja men vad gör man inte för festandes skull. Location, location, location brukar man ju även säga

Men jag satt här och tänkte tillbaka lite, lite på hur länge sedan jag firade det egentligen och senaste gången (och enda riktiga gången) var år 2009.

Det var tillsammans med min nyblivna pojkvän, min bästa vän och väldigt trevligt sällskap. Vi var ute i Öregrund och hade begett oss till tallparken för grillning, drickande och skratt. Och som det kan vara i slutet av april, så var det ju självklart kallt, kallare än vi egentligen ville erkänna. Så där satt vi och skrattade och skapade minnen, medan alkoholen sipprade genom kroppen och gjorde sig igenkänd när vi väl skulle bege oss tillbaka till familjen Karlsson för att steka köttet, då grillen inte riktigt ville starta för oss och maten tog en evighet. Med hungriga magar och vingliga ben så staplade vi oss framåt och kom hela fram till dörren. Men kvällen slutade i lite kaos. Min älskade Emilia däckade helt utslagen på soffan, i någorlunda bra ställning. Björn däckade på sängen, lutandes över till soffan… Och jag kan avslöja att det var ett par fötter som utgjorde en skön kudde under den kvällen-

Detta är den enda valborg jag minns att jag riktigt har firat. Den har iaf satt sig ¨fast på minnet. Jag hoppas att jag har möjligheten till att skapa roliga minnen under morgondagen, med trevligt sällskap och mycket skratt.

Trevlig valborg på er!

- Love, My

Gårdagen var helt förjävlig… Men jag vet egentligen inte riktigt varför. Det var något eller någon som slet locket av grytan och jag kunde inte hejda mig.

Jag tog bilen, åkte iväg mot ingenstans, men hamnade i Sunnersta backen.. ? Men inte hjälpte den friska luften som jag hade räknat med. Men jag fick mig tänketid åtminstone, och det behövdes.

Jag insåg nämligen att jag orkar inte slåss längre, jag må vara väldigt envis som person, men detta var ett ämne som jag har slagits med väldigt länge… Men till ingen nytta. Och energin som man lägger ner är nästan inte värd, den har varit guld värd, men nu så är jag väldigt osäker. Orkar jag verkligen kämpa mera? Mot något jag aldrig kan vinna över? Jag vill, det är något av de bästa sakerna som hänt i mitt liv, men frågan är om det är värt mödan när man bara sliter ut sig?

Jag vet egentligen inte vad för tankar som for genom mitt huvud igår, allt var så suddigt och detta var bara en liten hundradelsprocent av allt sudd… Men idag, när jag är lite klarare i huvudet, så vill jag kunna ge det en chans, men kommer det ge något förbättrat resultat?

Men en sak, tack Fridus för att du lyssnade på mig igår! Du är helt underbar *love*

- Love, My

… snart!

Jag känner mig illa till mods att gå till jobbet idag, men måste man så måste man.

Igår blev jag nämligen halvt utskälld för att jag hade hänvisat telefonen, 4 minuter (!) för tidigt… Asså, shit!

Orkar egentligen inte vara här idag, mår illa och ögonen kan inte hålla sig öppna :/ Men det är väl bara att utstå de…

Nej jag måste sluta nu innan chefen ser mig så hon slipper få ett utbrott nu på morgonen!

- Love, My

<3

… med denna situation! På jobbet känns det som om man försöker bli övertalad till att säga upp sig, då det kastas ord hit och dit och sura miner och frustration…

Som imorse, då blev jag utskälld för att jag inte sa god morgon fast jag inte ens såg personen sitta inne på sitt kontor… Hur går det ihop liksom? Ska jag gå förbi varje morgon och säga det, ihopp om att någon sitter där? Tror inte de!

Nej men för tillfället är jag väldigt sur… Arbetsvilkoren har ändrats totalt och arbetssättet ska ändras också. Längre dagar, som jag har lovat att ge en chans, men jobbar nu 9 timmar om dagen.

Men aja, dagen är nu förstörd totalt, men ska försöka dra på smilebanden inför kunderna!

Hoppas er dag blir bättre än min!

- Love, My

<3

”Åååh, det är så jag minns dig,
våra’t första möte, kan nån förstå?
Här fick jag syn på prinsen, med sina ljusblå’ ögon
Och hans underbara skratt”

… går inte att beskriva. Det var en sådan dröm, som man inte förstår VARFÖR den kommer… Men samtidigt fick jag en deja vú-känsla, precis som om jag upplevt den tidigare. Den började med att jag befann mig på ett badhus, någonstans i Sverige, kan ej sätta finger på vart. Jag roar mig i min ensamhet och helt plötsligt så får jag syn på honom, han sitter där i bubbelpoolen, med armen runt en annan tjej. Jag gömmer mig, just för att han inte ska se mig, just för att jag ska slippa prata med honom. Slippa möta hans vackra leende och hans kristallblåa ögon…

Och jag lyckas! Men tyvärr gav det mig en massa minnen att tänka på, hur allting var så bra. Med en känsla av nöjdhet, så begav jag mig hemåt.

Men dagen efter kom att bli hemsk. Jag full följde mina dags planer och begav mig till badhuset igen. Utan vetskapen om att jag var förföljd.

Så inne i poolområdet så blev jag väldigt överraskad. Någon la sin hand på min axel och vände mig om för att sedan krama om mig. Jag förstod inte vad som hände, förän efteråt. Hann inte reflektera över vem det var, förän han släppte mig och jag såg hans glimmande ögon. Han hade följt efter mig då han tydligen hade sett mig igår men inte vågat komma fram då han inte var själv.

Vi pratade en massa minnen, och om varför det hade blivit som det blivit. Och vi återupplivade en massa minnen och spenderade sedan hela dagen tillsammans.

Detta är en dröm, ej lik någon annan dröm som jag tidigare upplevt. Finns det någon som är duktig på att tyda drömmar? Skulle vilja veta vad den betyder, då den kändes så verklig. En tydan skulle uppskattas.

Nu väntar jobbet iaf, så får tacka för mig, för denna gång iaf!

- Love, My

<3

Älskar denna text, kan relatera mig till den <3

Se på mig
Jag kan aldrig bli så perfekt och fin
Som dem nog vill ha mig
Se på mig
Aldrig lär jag mig det där

Jag förstår
Kan bara vara just den jag är
Men det räcker inte här

Vem är det nu jag ser?
Svara nu för jag ber
Visa mig en spegelbild som kan va’ jag

Kunde jag gömma mig i en dröm
Glömma mig
Spegel ber dig visa nu
Visa vem jag är

Spegel ber dig visa nu
Visa vem jag är

- Love, My

<3

… som en bomb igår kväll! :O Björn och jag hade begett oss till bror min för att umgås lite grann, när bror plötsligt såg på FB att det snöade, eller ja, hans vän skrev ut det. Men inte trodde jga på de (då jag inte vill ha snö, ännu). Så det var inte mera med det, utan vi åt middagen och skulle sedan bege oss hemåt. På med skorna, igen med OnePiecen och öppnar dörren… Och gissa vad ?! Det var vitt ÖVERALLT! Jag stod i dörren som ett fån och fattade inte riktigt vad som hade hänt :O Men så var det trots allt… Så hemåt bar det av, ch det gick inte fort om jag säger så…

Men väl hemma, så tog Björnen ut saga, för att vi sedan skulle åka till Matte för att baka pepparkakor Yummi!

Och när man har kul, så bara flyger tiden iväg! Och det var tillslut dags att bege oss hemåt.

Dagen började med halka såklart Då det var så varmt ute igår när snön föll, så stannade det inte kvar så länge. Och sen kom det ju en regnskur efter det, så det frös ju på inatt och var inte kul att köra i imorse. Men ångesten från igår, över att behöva hamna i kaoset på motorvägen, försvann helt plötsligt, så fort jag kom ut på motorvägen! :O Det var som vilken vanlig dag som helst, som tur var

Så nu har ju halva dagen gått (på ett ungefär) och jag blev nyss lämna av Nina, som skulle iväg på röntgen… TRÅKIGT! Är väl bäst att jobba, så tiden kan fördrivas på något vis…

Eller så bloggar man, haha xD

Ja nej men, back to work!

- Love, My

<3

… vilken seg morgon! Höll på att somna flera gånger påvägen till jobbet… INTE bra! Men ett samtal senare så började jag piggna till, en aning iaf Anlänt till jobbet har jag iaf gjort, hel skinnad

Igår så var det dags för den måntliga stick-i-pälsen-dagen, så hade endast halv dag på jobbet. Så det resulterade i en ledig kväll Och när klockan blev framåt 5, så bar det av ut till morgongåva och Lindas mamma för att bli bjuden på middag, låna massagestolen och hämta upp Linda Riktigt trevligt, efter massagen så kändes det som om man var på-nytt-född ;D

Men jag tog iaf med mig Linda ut på en biltripp med hemlig destination, för Linda då då Men vi åkte ut till Arlanda, till utsiktsplatsen och bara drogade flygplan som landade Är ju helt tokig i dom!

Vi satt där och tänkte, ”Undrar vart den kommer ifrån? Thailand, Spanien?” Och jag satt som vanligt och fantiserade om att få vara med på just det planet, för känna känslan av att landa, hur landningsstället tar i marken och pirret i magen av att ha fått uppleva något som känns så underbart!

Men jag och Linda tittar lite på resor, tänkte dra utomlands nästa år, känner att det är dags. Och trippen igår, gjorde så Linda blev ÄNNU mera sugen att få rymma från verkligen och få ligga på en strand och sola och bada, en underbar tanke än så länge åtminstone

Oj klockan tickar! Börjar jobba snart och chefen är nog på ingång, så dags att säga bye bye för denna gång, uppdatering följer angående resan

- Love, My

<3