Jag har aldrig varit den som har blivit arg så väldans lätt. Antalet gånger kan jag räkna upp på endast min ena hand! Men sånt som det här retar mig!
Det går inte ens att skaka av mig, hur mycket jag än vill.
Dessa tillfällen gör att jag inte orkar bry mig om andra längre, hjärtat bara rycks ut och ilskan bubblar som en vulkan under utbrott…

Svart är det jag ser och jag stänger av, nu är dagen slut!

- AU revoir!

Oj vad dagen är lite smått upp och ner känner jag! SLö ena stunden, full fart den andra och nu helt plötsligt, matkoma! haha!

Dagen började när klockan ringde 06.15, men jisses så tidigt det var! Så tog mig en snooze, välförtjänad!
Så runt 7 så började dagen på riktigt! Klev upp otroligt illamående, men frukost var jag tvungen att få i mig ändå.
SÅ dagen började lite småstressigt, men bar sedan av halvt på cykel till jobbet. Upptäckte jobbigt nog igår, att jag saknar 1kr (!) på busskortet för att kunna åka, så det var ju lite jobbigt att behöva cykla hem i kylan igår. Men kom ju hem och fick värma mig hos mitt eget värmeelement!
Sånt som händer!

Idag är det som sagt en bland dag, och vi får se hur jobbdagen slutar! Har ett ex antal timmar kvar, sen blir det fixa till håret och kanske utgång till kvällen Spännande!

”You must love you”- Röjar ralf

Dags att ta dag för dag. Bygga uppåt, stärka grunden och kämpa vidare!

Jag har alltid fått höra att Stålered-släktet är kämpar och jag ska bannemig leva upp till det, stort nu! Jag vet vad jag vill ha, och hur jag inte vill ha det. Och jag ger inte upp! Jag ska få det att fungera, det finns inget annat alternativ än så.

Anteckningar:

2 oktober 2013 03.30
”Allt känns som ett spel, där samma omgång upprepas gång på gång och jag är trött på att förlora varje gång!”

Natt 3 med dålig sömn. Jag är nu trött på det här! Jag trodde starkt att allt hade börjat att vända, men oj så fel jag hade det. Jag går dagarna som en levande död, fokuseringen är på botten och jag gör bara alla måsten per automatik.

Inget är värt att göra känns det som och energin tryter. Blir uppäten bit för bit för var dag som går.

Men sjukhuset idag gick ändå bra, inget ovanligt där överhuvudtaget, förutom att jag fick en sten på hjärtat när jag klev upp på avdelningen. Det var det sista jag hade behövt få uppleva idag. Trots stenen, så fick jag ju ändå ett glatt leende när jag mötte en fin vän, krya på dig! <3

Men dagen är en sådan där utdragen, långsam, energilös, klagofull dag. Vill bara att den ska vara slut, eller egentligen inte.

Usch! Nu ger jag upp energi slösandet här och läggen den på annat håll!

- Au revoir!

Jag kan, jag vill och jag orkar!
=
Jag står, jag går och jag kommer framåt!

Andra natten i rad, som resulterar i hemska mardrömmar.

Men nattens mardröm var den hemskaste av dom alla! Det kändes som en hemsk, fastbitande flashback. Det var precis som om allt det förflutna satte sig i några få ord. Och när dom orden väl var sagda, så fanns det inget mera. Och känslan jag hade i drömmen, lyckades jag på något konstigt vis få ner i anteckningar på telefonen.
- ”Jag känner hur jag, bit för bit, bryts sönder och samman. Utan att ens få möjligheten till att hålla ihop bitarna som kvarstår. Jag tynar bort, flyter ner i markhöjd och det sista som finns av mig, rinner ner i stadens avlopp.”

Men nu tackar jag Gudarna att känslan försvunnit, några utbytande ord av rädslan fick mig att släppa natten och få sova några minuter till.

Så nu har jag fått skriva bort det helt!

Och dagen har bara massor att ge! Först nu så är det iväg till jobbet som gäller, jobba ett par timmar för att sedan bege mig till akademiska och möta upp reumatologen för ett LÅNGT besök. Men avslutet där, slutas med att få ge bort iaf minst en krya-på-dig kram till en nära vän som nu har fått gått igenom tillräckligt, och jag bara hoppas det vänder nu! *cross my fingers for you my friend*

Sedan blir det tillbaka till jobbet och göra dom sista timmarna av arbetsdagen Så dagen kommer ge mycket, men hoppas på ett mysigt kvällsavslut som ska avrunda dagen

Lite tv står på schemat nu, innan jag ska springa vidare!
Ha en bra dag!

- Au revoir!

Jag känner styrkan komma tillbaka, och jag vet, jag kommer överleva!

I’ve known you for only
a short period of time,
but I feel as if
I’ve known you forever.

I tremble with joy
at your every touch.
The feel of your hand taking mine -
I want you to hold it forever.

I glow with happiness
every time you’re near.
I want you near me now,
I want to be with you forever.

My knees grow weak
in your loving arms.
I want to stay there,
I want you to hold me forever.

My body melts
with every kiss you give.
Just the thought of your lips on mine -
I want you to kiss me forever.

My heart jumps
to know how much you care.
Knowing that it is so much more -
I want you to love me forever

… begav jag mig till jobbet imorse. Jag hade hellre velat legat kvar i sängen, mysa innan helgen kommer få bjuda på en karlfri tid.
Men jag hoppas verkligen att tiden flyger förbi, så jag får vara i hans famn igen :$ Mitt alldeles egna koffein! :$

Jag försöker släppa allt det som varit, allt det som har legat och gnagt på psyket. Det är inte lätt att bara glömma, men tillsammans med att axlarna blivit så mycket lättare så hoppas jag nu att allt annat följer efter!

Jag vill ha en ny underbar tid, som jag hörde pratas om tidigare idag och jag hoppas det kommer!