… som har passerat. I Fredags så vaknade jag med feber och ont i halsen, så kunde inte åka till jobbet. Och när jag sedan tog tempen så såg jag att jag hade 39 graders feber :O Shit det var ju rena turen att jag inte släpade mig iväg till jobbet trots allt Men då jag hade lovat mamma och pappa att vara hundvakt på lördagen, så tog jag mig i kragen, trots att kroppen inte ville hänga med, satte mig på bussen och begav mig till tåget för att åka hem till päronen. Och det blev inte mer än hem, så störtade jag ner i sängen, och låg där hela fredagen och nästan hela lördagen.

Söndagen var lite bättre men inte mycket bättre. Kunde iaf stå på benen, och kunde åka till akis för att beställa hem lite stomigrejer, men så fort vi kom hem, pladask i säng xD

Jag förstår inte att man kan bli så ynklig när man blir sjuk? Speciellt inte jag, jag som är så van vid att vara sjuk, fast nu var det ju ett tag sen (Som tur är ;P )

Men iaf, på kvällningen bar det av hemåt med en sjukling till björn, mig själv och gonzo

Kvällen gick ävligt segt, så vi sjuklingar gick och lade oss tidigt och tittade på film Det blev Ace Ventura The Pet Detective och även Föräldrafällan Sen sleepy time ^^

Men imorse hände något konstigt… När klockan blev ungefär 6.30 så vakande jag av att gonzo skällde rakt ut i köket, utan någon speciell anledning. Självklart klev jag upp och bar honom till sängen igen, eftersom han inte lyssnade på mig när jag sa åt honom. Så i sängen låg vi och somnade om, men inte allt för länge. Jag vaknade till med ett ryck igen då gonzo stod i hallen och skällde, och jag tittade då på klockan 06.56… Så ungefär 20min sov jag. Så jag gjorde likadant igen, bar gonzo till sängen och somnade om. Tredje gången detta hände så kände jag av en konstig känsla. Så jag väckte björn, så han fick gå upp och hämta hunden. Efter det så fick vi alla tre sova!

Men imorse när jag sedan blev väckt av gonzo för att han ville ut och kissa, så släpade jag mig upp ur sängen och begav mig ut. Väl utanför portarna så mötte jag på vaktmästare tomas, och jag berättade vad som hade hänt under morgonen då vi kom in på ”så söt lillen en”, gonzo alltså, Tomas ord ;P haha

Och jag sa till honom att, hade jag inte vetat annat så hade jag trott att det var spöken i lägenheten, för det skulle ju inte vara första gången. Och då fick tomas en sån där konstig min… Han berättade för mig att det finns spöken som går i huset och lägenheterna. Och att han brukar se dom! jag blev lite rädd faktiskt… För när björn skulle sova här första natten, så kände han sig iaktagen när han låg i soffan. Och nu har vi ju en förklaring! Och det kan ju förklara varför jag har hört så många så i trapphuset men inte sett en enda själ! :O Lite läskigt är det, men jag borde ju vara van. Vi hade spöken i Vänge OCH i Vattholma. Har dom kanske följt med mig hit!? Hoppas bara det är snälla spöken… Men det måste det vara annars hade dom gjort något vid det här laget, tror jag.

Nej så nu sitter jag här i vardagsrummet och väntar på att få orken till att röra på mig. Funderar på att slå på en film, men ändå inte… Kommer ändå inte höra något för töntgrannen som typ gasar ur sin fula volvo så det låter helvete… Låter som om han inte har något avgassytemet över huvudtaget xD haha Fail bil!!! FulBil! xD

 Måste bara tillägga, saknar dig Mino Och den jäveln som gjort något, han ska få igen! Man gör inte så! Kom hem snart, så jag får pyssla om dig!

<3